Mat i Köpenhamn

Bra restauranger i 

Copenhagen

Restaurang Kaptajn

Nyöppnad

Underbart god mat

Hur mycket insekter äter vi människor?

Insekter i maten vi äter

Du äter ½ kilo insekter per år

Insekter som bladlöss, fluglarver och andra larver letar sig varje år in i din magsäck via de frukter och grönsaker du köper i matbutikerna. I ansenliga mängder.

OJ

Bladlöss i spenaten och larver i de frysta bären.

Varje år sätter vi i oss mellan 0,5 och 1 kilo insekter, som helt naturligt befinner sig i våra livsmedel. 

Det uppskattar The Scientific American.

De små djuren kan inte undvikas i dagens industriella livsmedelsproduktion, men utgör ingen hälsorisk.

Insekter är bra för dig

Både fluglarver, bladlöss, larver, kvalster och millimetersmå tripsar kan sitta och gömma sig i broccolin eller den frukt som mosas till juice och hamnar i ditt kylskåp.

Det är omöjligt att undvika om man inte antingen sprutbehandlar eller minutiöst finkammar alla frukter och grönsaker, innan de prepareras på livsmedelsfabrikerna – och det är antingen ett mycket ohälsosamt eller mycket dyrt alternativ.

Insekterna, däremot, finns det inga problem med. Upp emot 1?900 insektsarter är faktiskt ätbara och dessutom rika på proteiner och fulla med sunda ämnen som zink, järn och A-vitamin. 

Det finns en gräns även för insekter

De amerikanska livsmedelsmyndigheterna kallar insekter eller insektrester i maten "naturliga eller oundvikliga kvalitetsfel", eftersom de inte utgör någon risk för konsumenten.

De har till och med tagit fram en lista för maximala insektsvärden i en rad livsmedel. Här är ett par exempel:

GRÄNSER FÖR INSEKTER I MATEN:

225 g russin: Max 35 bananflugägg

100 g fryst spenat:50 bladlöss, kvalster eller tripsar

250 ml apelsinjuice: Max 1 fluglarv

50 g stött kanel: Max 400 insektsfragment

500 g frysta hallon: Max 4 larver

Källa: U.S. Food and Drug Administration (FDA)

Hur ren blir frukten när du sköljer den?

När du sköljer ett äpple försvinner de flesta bakterierna. 

Men de skadliga pesticiderna är svåra att bli av med.

Frukt bär på olika mikroorganismer – och bara några av dem försvinner när frukten sköljs med vatten.

Ditt äpple kan till exempel ha fripassagerare som kan göra dig sjuk.

Salmonella, listeria, colibakterier, norovirus, amöbor eller spolmask kan ge dålig mage och förgiftningssymptom, men inte om du först tvättar din frukt - de sjukdomsframkallande organismerna kan nästan alltid tvättas bort helt.

Bara få pesticider kan fås bort helt

Värre är det med pesticidrester. De är svåra att bli av med eftersom de är gjorda för att klistra sig fast på frukt och grönt och skydda dem mot skadedjur.

Endast få pesticider kan avlägsnas helt, och vissa är i stort sett omöjliga att få bort – oavsett hur mycket du skrubbar.

Sjuk- och hälsovårdsmyndigheterna har emellertid fastställt gränsvärden för hur mycket pesticidrester frukt och grönt får innehålla.

Dessa fiender härjar i äpplets yttre och inre

Pesticider samt bakterier och andra mikroorganismer sitter inte lika hårt fast på fruktens yta. Vissa tränger in genom fruktens skal medan andra sitter som en beläggning på dess yttre. Därför blir du inte av med alla mikroorganismer när du sköljer ditt äpple.

Detta är absolut inte farligt, du har även bakterier i magen din.

Dom måste du ha.

Ett hål på skalet kan göra äpplet sjukt

På fruktträd finns det också naturliga mikroorganismer.

Om de tränger in i frukten - till exempel genom ett hål i skalet på ett äpple - kan de göra frukten sjuk och ge upphov till ruttna fläckar.

Dessa fläckar är omöjliga att tvätta bort eftersom de sitter inne i fruktköttet. De naturliga mikroorganismerna är dock helt ofarliga för människor.

Fyra av tio barn har för många pesticider i kroppen.  Oj

En amerikansk studie har visat att fyra av tio barn har ackumulerat alarmerande mängder pesticider i kroppen från bland annat frukt och grönsaker som inte har varit sköljda ordentligt. Ämnena kan bland annat leda till dålig spermakvalitet, cancer, fosterskador och Parkinsons sjukdom.

Läs mer dystra fakta om de kemikalier som vi utsätter os för dagligen i artikeln här:

Vad er pesticider?

? Bekämpningsmedel kallas även för pesticider eller växtskyddsmedel.

? Särskilt i frukt och grönsaker finns det risk för att hitta rester av pesticider. Men även om det kan finnas rester av pesticider är det fortfarande hälsosamt och nödvändigt att äta frukt och grönt varje dag.

Källa: Livsmedelsverket

Mera 

Finns det gris i vingummi?

Gelégodis, som till exempel vingummi, får sin konsistens från gelatin som utvinns från kokt grishud och kalvben. Du kan dock inte känna om det är gris eller kalv i.

Jaha?

Genom att koka grishud och kalvben utvinner man gelatin som är ett gulaktigt geleringsmedel utan doft eller smak. Det används i bland annat vingummi och andra gelégodisar för att göra det formbart och gummiaktigt.

Gelatin är nedbrutet kollagen – ett protein från senor, hud och ben.
Det kan ersättas med pektin eller gummi arabicum.

Visste du det här om gelégodis?? Jo längre du kan dra ut ett vingummi, desto mer gelatin är det oftast i det.? Vingummi som säljs i muslimska länder innehåller gelatin som gjorts av nötkreatur.? Vegetarianer kan också äta gelégodis. Visst godis framställs med hjälp av stärkelse eller agar-agar, som är en tropisk algart.Källor: Toms, Ekstra Bladet, Haribo

Det är löss i godiset

Det är inte bara hud från grisar eller kalvben som används i gelégodis.

Sköldlöss är också en viktig ingrediens som lindar in godiset i ett blankt och skyddande vax.

via GIPHY

Ingen fara bara ät.

MAT som minskar LEDVÄRK

Här är maten som kan minska din ledvärk!

VÄRK 24 juli, 2016

Det är inte bara hela "grönläppade" musslor som minskar ledvärk…
Sätt det här på menyn om du vill bli av med smärta i kroppen och leder.

Broccoli
En studie från University of East Anglia i England visar att broccoli kan bromsa utvecklingen av ledsjukdomar som artros. Tester på möss och mänskliga celler visar att broccoli innehåller ett enzym som saktar ner sjukdomarna.

► Läs också: Här är musslan som hjälper mot din inflammation

och värk.

Länk

 https://www.toshundapotek.se/art/gronlappad-mussla-glukosamin-vid-artros-ledproblem-hos-hund-1.php?gclid=CjwKEAjw9MrIBRCr2LPek5-h8U0SJAD3jfhtEBxtje9diaFMmQIiPdZiC9lc4lSZsp8mHcFyjM5lmBoCtGDw_wcB



 

Ost och mjölk

Ost och mjölk innehåller kalcium som ihop med vitamin D gör skelettet starkare och har därför en positiv effekt om du lider av ledvärk.

Fet fisk
Feta fiskar som sardin, lax och makrill innehåller omega-3 som visat sig hjälpa mot stela leder, och är särskilt effektivt mot morgonstelhet.

► Läs också: Studie: Fiskolja hjälper vid artros

C-vitaminrik frukt och grönt
Apelsin, kiwi, nypon och röd paprika är rika på vitamin C och sägs ha en lindrande effekt vid ledvärk eftersom det bidrar till kollagenbildning.

Färsk ananas
Innehåller ämnet bromelain som minskar inflammation i kroppen. Studier har också gjorts som visar att den kan hjälpa att reducera smärta vid



Colossal Trailer Music - Ethereal (1 Hour Extended Version) | Most Beaut...

Viktigt

Bra och dåligt fett i mat

Mycket bra är, Smör                             Inte bra är, Flora

Bregott är ganska bra                            Inte bra är  Lätta

Kokosolja är bra                                       Milda är sämre

Olivolja är bra                                          Solrosolja är sämre

Rapsolja är bra                                        Becel är mycket dåligt

SMÖR och MARGARIN 

Guide till matfetter för hälsa 

Denna guide siktar till att underlätta val av matfetter 

för vanliga konsumenter. 

Biokemisk forskning 

har under senare år medfört radikala omvärderingar 

av olika kostfetters betydelse för hälsa och för kärl och hjärta. 

Rapport till Cancer- och Allergifonden inom projektet 

Tillämpad biokemisk forskning om konsumentprodukter.

Antalet plustecken indikerar mängden av respektive fettsyror. Producenternas information om innehållet i rapportens matfetter finns på respektive produkter och produkthemsidor.

  

Smör 2-3 g fleromättat av totalt 81 g fett

 

Bregott 9 g fleromättat av totalt 75 g fett

Smör och Bregott

 Bra mättat och omättat fett 

Läsning: Mättat fett och Kostråd

Mättat fett och kostråd

Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten.

Göran Petersson (Institutionen för kemi- och bioteknik)

Dagens Medicin

Artikeln granskar vetenskapliga publikationer som Livsmedelsverket anger som stöd för ifrågasatta rekommendationer om minskat intag av mättat fett. 

Knappast några av dessa studier ger i själva verket något stöd. 

Dessutom finns mycket forskning som talar emot negativa hälsoeffekter av mättat fett.

Som framgår av fulltextens kompletta lista över forskarna bakom artikeln finns där flera ledande medicinska auktoriteter. 

Artikeln har därför fått starkt genomslag och kan kanske undanröja gamla fördomar mot mättat fett. 

En ny fungerande länk till artikeln har lagts in 2012.

Göran Petersson står, som framgår av den lokalt arkiverade fulltexten och av tidigare publikationer, främst för att mättat fett är biokemiskt harmlöst.

Smör utgörs av en biokemiskt säker mix av mättat fett och ungefär en tredjedel enkelomättat fett. 

Proportionerna av fettsyror ligger idealiskt nära dem för människans och närstående däggdjurs fett. 

Högt innehåll av korta fettsyror med färre än 18 kolatomer underlättar fettsyrornas rörlighet och förbränning. 

Bregott är smör med en tredjedel tillsatt rapsolja vilket höjer andelen omättat fett. 

Även ost är en hälsorik källa till mjölkfett och ger dessutom mjölkens proteiner. 

Hälsoval: Smör framstår som trestjärnigt förstahandsval av matfett.

Becel (lätt) 19 g fleromättat av totalt 38 g fett 

Becel pro.activ 17 g fleromättat av totalt 35 g fett 

Becel Gold 35 g fleromättat av totalt 70 g fett

Becel och Solrosolja Hälsofarligt omega-6

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta.

Myten att hjärt-kärlsjukdomar beror på ett högt intag av mättat fett har nu övertygande avfärdats. 

Mjölkfett utgörs främst av mättat och enkelomättat fett och framstår inte som hälsofarligt. 

I stället kopplas hjärt-kärlsjukdomar till metabola syndromet och ett överintag av fleromättade omega-6-fettsyror från fröoljor. 

De skadar via metabolisk bildning av eikosanoider och oxidation av LDL. - Bland bordsmargarinerna utmärker sig Becel genom ett särskilt högt innehåll av omega-6-fett. 

Andra margariner som Lätta och Milda har nu en hög andel mättat fett och en låg andel omega-6.

Bregott har med hänsyn till nuvarande kunskapsläge en hälsomässigt fördelaktig sammansättning. 

Det består av mjölkfett och en mindre del rapsolja med mycket enkelomättat fett. 

Trots dessa förhållanden påstår sig Becel arbeta för friskare hjärtan tillsammans med Hjärt-Lungfonden. 

Becel har också under lång tid framställts som bättre än mjölkfett i Unilevers reklamskrifter. 

Nytt kunskapsläge 

De senaste åren har lett till allmänt spridda insikter om hälsohoten från ”snabba” kolhydrater i form av socker och lättspjälkad stärkelse 

(1). Många drar ned på dessa kolhydrater och ökar i stället fettintaget. Det är då särskilt angeläget att välja fetter med hänsyn till nya delvis omvälvande hälsoaspekter på dem

(2). Mättat fett oskyldigt: 

Fettsyrametabolismen är uppbyggd kring mättade fetter, och fettvävnaden i människor och djur består främst av fettsyror som är mättade och enkelomättade. 

Därför är den mycket spridda och seglivade myten om det mättade fettets hälsofarlighet egentligen orimlig från grunden. 

Många tydliga beskrivningar finns nu av hur myten uppkommit och av hur forskning efterhand avfärdat den

(3). I själva verket är mättat fett motståndskraftigare än omättat mot skador av syreradikaler och peroxidation. 

Mjölkfett: 

Myten har särskilt hårt drabbat fett från mjölk och kött trots att detta innehåller ungefär lika mycket enkelomättat som mättat fett. 

Även en grundlig svensk studie har nu visat att förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar inte ökar med intaget av mjölkfett 

(4). Det är ett sent men gott besked för alla som tycker om ost och andra mjölkprodukter. 

Margarin: 

Under lång tid har margariner sålt på ett lågt innehåll av mättat fett. När detta nu betraktas som harmlöst har flera margariners andel av mättat fett ökats. 

Det har skett via ökad användning av palmolja som har en isterliknande fettsammansättning. 

Även industriell hydrering av omättade fetter till mättade förekommer. 

Omega-6 hälsofarligt: 

Tidigare har fleromättade fetter okritiskt betraktats som hälsomässigt positiva, och ökat intag har rekommenderats. 

Bakgrunden är att de liksom vitaminer är livsviktiga och måste tillföras utifrån. 

Man har då förbisett att ett överintag kan vara hälsofarligt på liknande sätt som för vissa vitaminer. 

Kvoten mellan omega-6 och omega-3: 

Problemet med omega-6-fettsyror är att vi får ett onaturligt högt intag via främst olika fröoljor. 

Däremot får många ett alltför lågt intag av fiskfettsyrorna av typ omega-3. 

För dagens västerländska kost är en kvot omkring 10 typisk. 

I stenålderskosten, i våra hjärnor och i våra viktigaste cellmembraner ligger kvoten nedemot 

1. Eikosanoider: 

Från fettsyror av typerna omega-6 och omega-3 bildas två skilda grupper av prostaglandiner och andra eikosanoider med viktiga hormonliknande lokala regleringseffekter 

(5). En hög kvot mellan omega-6 och omega-3 medför obalans mellan dessa två grupper med ogynnsam effekt på utvecklingen av en rad olika hjärt-kärlrelaterade hälsofaktorer. 

Forskning

Ny syn på blodfetter Forskning kring samband mellan blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar inriktades i begynnelsen på kolesterol, senare på lipoproteiner och nu alltmer på molekylär nivå. 

Samtidigt som forskningen omorienterats och intensifierats har synen på orsakssambanden förändrats radikalt. 

Kolesterol: 

Länge trodde man felaktigt att åderförfettning var kopplad till höga kolesterolhalter i blodet. 

Vissa ovanliga och farliga genetiska fel medför höga kolesterolhalter. 

Men för de flesta anses nu snarare låga halter av lipoproteinet HDL (det goda kolesterolet) vara särskilt riskabelt. 

Det är alltså vilseledande att generellt påstå att sänkta kolesterolhalter är hälsomässigt önskvärda. 

Oxiderat LDL: 

Inte heller hög halt av lipoproteinet LDL (det onda kolesterolet) bedöms längre vara ett huvudproblem. 

I stället är forskningen inriktad på att det är oxiderade lipider i LDL som ligger bakom åderförfettning. 

Främst är det då fleromättade fettsyror som oxideras. 

I LDL finns de esterbundna till kolesterol. 

Linolsyrahotet: 

Den dominerande omega-6-fettsyran är linolsyra, som i LDL finns esterbunden till kolesterol enligt figuren. 

Fleromättade fetter är mycket lättoxiderade. 

Med dagens överintag av omega-6 blir linolsyra den farligaste oxidationskänsliga fettsyran i LDL. 

Detta ger på molekylär nivå en förklaring till varför det är viktigt att minska överintaget med kosten av omega-6. 

Antioxidantskydd: 

Många forskningsstudier visar nu att antioxidanter effektivt kan minska oxidationen av fleromättade fettsyror i LDL. 

Viktiga grupper av antioxidanter är tokoferoler, karotenoider och flavonoider 

(2). Kostintag av fleromättade fetter bör alltid kombineras med livsmedel som ger en bra mix av skyddande antioxidanter. 

I raffinerade fetter som margariner behöver andelen omega-6 ligga särskilt lågt så att antioxidantskyddet räcker till. 

Kolesterolreglering: 

Lipoproteinet LDL fungerar via endocytos som transportör av essentiella fettsyror in i cellen. 

Det vanligt förekommande underskottet av livsnödvändigt omega-3 gör att mer kolesterol och LDL måste syntetiseras av levern. 

Ökat intag av omega-3 minskar därför blodhalterna av kolesterol, LDL och linolsyraestrar i LDL. 

Margariner med omega-3: 

Tillsatser av omega-3 görs nu i många margariner för att förbättra kvoten omega-6/omega-3 och effekten på blodfetter. 

Detta kan vara hälsomässigt riskabelt eftersom omega-3-fettsyror är mycket lättoxiderade. 

Den vegetabiliska omega-3-fettsyran α-linolensyra omsätts bara delvis enzymatiskt till de viktiga fiskfettsyrorna EPA och DHA. Fiskfetter är därför hälsomässigt mycket värdefullare än vegetabiliskt omega-3. 

Slutsatser Riskabla matfetter: 

Fröoljor som majsolja och solrosolja innehåller ca 50 % linolsyra och undviks därför lämpligen även som dressing. 

Margarinet Becel har en motsvarande fettsammansättning som blir ännu riskablare utan samtidigt högt antioxidantintag. 

Reklambudskapet att Becel har ett lågt innehåll av mättat fett och därför är bra för hjärtat framstår som vilseledande. 

Mindre riskabla matfetter: 

Smör har ett för rena matfetter utmärkt lågt innehåll av linolsyra (omega-6). 

Innehållet i Bregott (smör och en mindre del rapsolja), palmolja och palmoljabaserade margariner är högre men rimligt i kombination med antioxidantrika livsmedel. 

Rapsolja innehåller 10 % omega-3-fettsyror och kan vara idealisk som dressing på antioxidantrika lunchsallader. 

Kostvarianter: 

Ett bra sätt att få en för blodfetter och hälsa god balans mellan omega-6 och omega-3 är att ofta äta fet fisk. 

Samtidigt är det angeläget att välja bort onödiga och dåligt antioxidantskyddade omega-6-källor. 

Omega-3-fett från växter är mindre värdefullt än fiskfett men kan vara tillräckligt för vegetarianer som får mycket antioxidanter med frukt och grönt. 

Viktiga frågor 

Efter denna genomgång inställer sig, liksom efter Karl-Bertils julafton, ett antal frågor. 

Unilever: 

Den multinationella margarinindustrin följer naturligtvis forskningen. 

I enlighet med senare tids hälsomässiga forskningsrön erbjuder Unilever nu margariner som Milda och Lätta med ett högt innehåll av mättat fett och lågt innehåll av omega-6. 

Varför marknadsför Unilever då just det avvikande mer riskabla Becel med föråldrade och vilseledande hälsoargument? 

Arla: 

Mjölkfett i livsmedel som mjölk, ost, smör och Bregott har önskvärt låga nivåer av omega-6-fettsyror och höga nivåer av mättat fett som nu även vissa margariner anpassat sig till. 

Dessutom slipper man lättmargarinernas palmolja från andra sidan jordklotet. 

Varför marknadsför inte Arla detta som motvikt till de kvardröjande hälsofarliga fettmyterna? 

Hjärt-Lungfonden: 

Det är lätt att förstå att en margarinkoncern som Unilever betalar mycket för Hjärt-Lungfondens märke. 

Men kanske kan fonden behålla intäkterna från Unilever och margarin på ett mindre hälsofarligt sätt genom att sälja sig till Lätta eller Milda i stället för Becel? 

Hälsorådgivare: 

För läkare, dietister, myndigheter och andra hälsorådgivare kan det ta emot att med hänsyn till ett nytt kunskapsläge ändra tidigare råd. 

Men det är rimligtvis värre att ge hälsofarliga råd. 

En bra start kan då vara att rensa bort föråldrat och vilseledande informationsmaterial som ”Alla hjärtans bok” från tillverkaren av Becel. 

Referenser 

1. ”Kolhydrater”, av Göran Petersson, Chalmers, 2005 

2. ”Antioxidanter och Fetter”, av Göran Petersson, Chalmers, 2005 

3. ”Ditt bästa försvar mot åldrande”, av Robert Atkins, Forum, 2000 

4. ”Estimated intake of milk fat is negatively associated with cardiovascular risk factors ---”, Warensjö m fl, British journal of Nutrition 91, 635-642, 2004 

5. ”Functional Foods”, Anna Blücher (red.), Studentlitteratur, 2005

Kopierat av Thore Hult

Halva fettmängden i Becel utgörs av fleromättat fett av typ omega-6 som de flesta får för mycket av redan utan matfetter. 

Det höga innehållet av omega-6 i Becel kommer från solrosolja som liksom majsolja domineras av fettsyran linolsyra. 

Överintag av fleromättat fett skadar både livsviktiga blodfetter och biologiska membraner via lipidperoxidation och syreradikaler. 

Mer av omega-6 ökar också bildningen av inflammatoriska ämnen av typ eikosanoider med negativa effekter på blodkärl. 

Trots det höga innehållet av omega-6 marknadsförs Becel fortfarande med slagord som kopplar till hjärthälsa. 

Hälsoråd: 

Farligt högt innehåll av omega-6 gör det angeläget att välja bort olika varianter av Becel.

  

Linfröolja alfa-linolensyra ALA C18:3 

Fet fisk lax - makrill - sill eikosapentaensyra EPA C20:5 dokosahexaensyra DHA C22:6

Fiskfetter och Linfröolja Bra och dåligt omega-3

Fiskfettsyrorna EPA och DHA är livsnödvändiga i små mängder och har gett omega-3 en positiv hälsoprofil. 

I ökad mängd och utan skydd av antioxidanter är omega-3 minst lika reaktivt och riskabelt som omega-6. 

Vegetariskt omega-3 från linfröolja kan inte effektivt omvandlas till EPA och DHA med längre kolkedjor. 

Tillsatser av omega-3 i margariner som Becel och Milda, i flytande margariner och i andra livsmedel kan ifrågasättas hälsomässigt. 

Marknadsföring av margariner med omega-3 döljer oftast skillnaden mellan linfröolja och fiskfetter. 

Hälsoval: 

Undvik matfetter och livsmedel med tillsats av omega-3 i form av linfröolja.

Smör- & rapsolja 

20 % fleromättat rapsolja (70 %) smörolja (8 %) 

Milda 

25 % fleromättat rapsolja, solrosolja, linfröolja, härdad olja 

Becel 

37 % fleromättat solrosolja, rypsolja linfröolja, härdad olja

Matoljor och flytande margariner 

Överflöd av omättat fett

Olivolja och rapsolja dominerar som matoljor trots för människor och däggdjur onaturligt högt innehåll av enkelomättat fett. 

Smörolja ökar andelen mättat fett och ger en bättre mix av fetter som tål uppvärmning och stekning. 

Höga intag av rapsolja bör undvikas med hänsyn till innehållet av ca 20 % omega-6 och ca 10 % omega-3. 

Det är lämpligt att välja bort flytande margariner med högt innehåll av fleromättat fett från solrosolja, majsolja och linfröolja. 

Flytande Becel och Milda från Unilever innehåller mycket omega-6 och fortfarande 2010 härdad vegetabilisk olja. 

Hälsoval: 

Smör- & rapsolja är mindre dålig än Milda, och Becel är klart mest riskabel.

Flora                                                    Lätta 

(Unilever)                                   (Unilever) 

                                                    mest vatten 

totalt 80 % fett                                 totalt 39 % fett

mest vegetabiliskt fett                  21 % vegetabiliskt fett 

32 % rapsolja                                 18 % rapsolja

Margariner med palmolja Vegetariskt mättat fett

Palmolja innehåller mycket mättat fett och möjliggör margariner med en mix av fettsyror liknande den för smör. 

En skillnad med oklara konsekvenser är att triglyceridernas mättade och omättade fettsyror sitter i olika positioner för smör och palmolja. 

Palmolja har dåligt miljörykte och döljs typiskt under beteckningen vegetabiliskt fett i margariner som Lätta och Flora. 

Ett alternativt sätt att öka innehållet av mättat fett i margariner är att blanda in kokosolja som på senare tid fått hög hälsostatus. 

Margariner baserade på mättat fett från palmolja skiljer sig klart från Milda och Becel med fleromättat fett kopplat till farlig hälsoreklam. 

Hälsoval: 

Välj gärna bort produkter med ospecificerat vegetabiliskt fett men glöm inte att hög andel fleromättat fett är farligast.

Lätt & Lagom 

40 g fett / 100 g 6-8 g fleromättat 

Lätta 

40 g fett / 100 g 6 g fleromättat 

Becel 

38 g fett / 100 g 19 g fleromättat

Lättmargariner 

Vatten och Fett

Lättmargariner innehåller mycket vatten i stället för fett vilket kan ses som ett lönande sätt att sälja vatten. 

En trend är att livsmedelstekniskt pressa in alltmer vatten som t ex i Mini Lätta med endast 28 % fett. 

Rimligare för den som vill ha mindre fett är att ta hälften så mycket av ett vanligt matfett. 

Arlas Lätt & Lagom baseras liksom Lätta på rapsolja och vegetabiliskt fett, men en variant innehåller även omega-3 från fiskolja. 

Marknadsföring kopplar fortfarande till kroppsvikt trots kunskap om att det normalt är snabba kolhydrater som ligger bakom övervikt. 

Hälsoval: 

Bland ledande lättmargariner är Lätta och Lätt & Lagom mindre riskabla än Becel med dess höga andel fleromättat fett.

Mörk historia bakom farliga matfetter 

Härdning och transfetter: 

Klassiskt har margarin framställts via en industriell process som betecknas härdning. 

Denna överför flytande fleromättat fett till mer mättat fett med fastare konsistens. 

Samtidigt bildas transfetter. 

Kopplingen av dessa till hjärt- och kärlsjukdomar blev ett allvarligt hot mot margarinindustrin under 1990-talet. 

Biomedicinsk läsning: 

Transfetter 

Palmolja: 

Övergång till palmolja med dess höga innehåll av mättat fett blev ett sätt att framställa margariner utan hälsofarliga härdade fetter. Proportionerna av fettsyror närmar sig dem för mjölkfett. 

Lätta och Flora är nu sådana produkter från Unilever. 

Flora har klöverblommor i stället för oljepalmer på byttan. 

Fröfetter: 

En alternativ strategi blev att tekniskt klara en hög inblandning av fleromättade fröoljor. 

Via reklam hävdas sedan att omega-3 och omega-6 är bättre än mättat fett för hälsan. 

Becel och Milda är nu produkter av denna typ från Svenska Unilever. 

Hjärtreklam: 

Forskningen har länge visat på fleromättat fett som ett hälsohot via lipidperoxidation. 

Sådan medför bl a reaktioner som skadar funktionen av de livsviktiga blodfetterna. 

Massiv reklam har i stället gentemot hälsosektor och allmänhet utmålat mättat fett som ett hälsohot. 

Särskilt Becel använder också missvisande slagordsreklam med kopplingar till kolesterol. 

Biomedicinsk läsning: 

Kolesterol - Becel - Statiner 

Officiell bild: 

Allmänhetens bild av hälsoaspekter på livsmedel styrs i hög grad av ytlig och hårdvinklad marknadsföring. 

Generösa ramar sätts numera på EUnivå av organ som EFSA, European Food Safety Authority. 

En kraftfull lobby leds där av multinationella livsmedelsföretag. Myndigheter, utbildningar och forskning inom enskilda länder pressas att hålla sig till givna ramar. 

Fokus på hälsa: 

Oberoende specialister och organisationer som prioriterar kost för hälsa har länge haft svårt att nå ut. 

Nätpublicering och nätsajter har på senare år öppnat nya möjligheter. 

Detta har bidragit till en allmän insikt om kopplingen mellan snabba kolhydrater och övervikt trots etablerade krafters motstånd. 

Som framgår av media och ledande oberoende kostsajter pågår nu en liknande radikal omvärdering för hälsoval av fetter. 

Kritiska exempel ger Sveriges konsumenter och Kostdoktorn. 

Denna rapport kan förhoppningsvis bli ett stöd för balanserade förändringar i rätt riktning.

Kopierat av Thore Hult